Stacks Image 305125

Öckerö gamla kyrka

I Öckerö gamla kyrka finns en dopfunt och ett krucifix som fanns i en tidigare träkyrka, och om denna kyrka finns ett skriftligt dokument, en Isländsk handskrift från 1300-talet som berättar att kung Håkon IV av Norge "låtit rydia Ekreyiarna och göra en trekirkiu". Alltså låtit röja Öckerö och bygga en träkyrka. Förmodligen förstördes denna första kyrka genom härjningar och krig.

I mitten av 1400-talet byggdes den nuvarande stenkyrkan, som till att börja med var en liten kyrka, anpassad till församlingens storlek. Den invigdes till Jungfru Maria och har i sen tid återfått sitt gamla namn och kallas åter Mariakyrkan. Att det fanns en kyrka och präst på Öckerö bevisas bland annat av texten i ”Biskop Eysteins jordebog” från omkring år 1400. När Eystein valdes till biskop i Oslo lät han inventera alla de gods i stiftet som var anslagna till kyrkornas och prästernas underhåll. Öckerö kyrka och prästen där underhölls av intäkterna från delar av Öckerö och Hönö och från hela Burö!

Även om kyrkan förändrats genom seklerna står hela den västliga muren och stora delar av de norra och södra mursidorna tämligen orörda sedan 1400- talet. Kyrkan förlängdes 1781 och då byggdes också vapenhuset.

I slutet av 1800-talet var kyrkan i så dåligt skick att det fanns planer på att riva den i samband med att en ny och större kyrka skulle byggas på Öckerö.
Genom ett kraftfullt motstånd från i första hand prosten Arvid Hellström förverkligades inte rivningsplanerna. I stället började medeltidskyrkan rustas upp, och kyrkan kunde efter restaurering slutligen återinvigas i december 1944.

I kyrkan finns två träskulpturer från 1400-talet, föreställande Olav de helige, och jungfru Maria. Oloav den helige, eller Sankt Olav som han också kallas är Norges nationalhelgon, men var under medeltiden ett av de populäraste helgonen i hela norden, och det finns ett antal kyrkor över hela landet som är helgat åt honom.

Takmålningen utfördes 1792 av Jean Lilliedal och föreställer I mittvalvet över koret Treenigheten, över långhuset Yttersta domen, och över läktaren ser vi en framställning av Skärselden. Liljedal målade även bland annat bänkinredning och altarringen.

Altaruppsatsen har som huvudmotiv em målning föreställande Nattvarden, efter en förlaga i ett träsnitt som den tyske träsnidaren Albrecht Dürer skapade 1523.
Ovanför målningen berättar en text att altartavlan skänktes till kyrkan 1626, och i understycket under målningen finns ett textfält med ett bibelcitat på danska
Altaruppsatsen flyttades till den nya kyrkan 1906, men flyttades tillbaka hit på 1930-talet.

Altarkorset kommer från Italien och fördes hit i mitten av 1700-talet av en skeppare.

Predikstolen är från tidigt 1600-tal har på den sexsidiga korgen evangelistmålningar som är utförda på papper och sannolikt klistrade över äldre målningar. Även ljudtaket är från samma tid, troligen 1628. Precis som altaruppsatsen flyttades även predikstolen över till nya kyrkan när denna stod klar 1906, men flyttades tillbaka hit i mitten av 1940-talet.

Votivskeppen är från början av 1700-talet.