Stacks Image 305643

Bohus fästningskyrka (ruin)

Det har förmodligen funnits en kyrksal på Bohus fästning redan under medeltiden.
Kyrkan som ombyggdes 1610 låg i fästningens västflygen i ringmuren. Enligt en plan över fästningen från 1780-talet var kyrkan 20 meter lång och mellan 8 och 9 meter bred, och där framgår också att kyrkan invändigt var klädd både på golv och väggar med tegelstenar.
Kyrkan hade läktare i sydvästra kortändan och längs långmurarna över bänkraderna. Ett altare stod i nordöstra kortändan, en predikstol vid sydöstra långhusväggen i koret, samt en dopfunt i norra hörnet.

Det berättas att slottskyrkan hade egen predikant under 1500-talet, och eftersom staden Kongahälla då tydligen inte hade egen präst, fick slottspredikanten hålla högmässa även i staden.
Under nordiska sjuårskriget och fram till 1572 hade slottspredikanten Ytterby socken till sitt underhåll, och under 1500-talet slut även Rödbo som prebende. 1592 ändrades dock ordningen så att prästen i Kongahälla fick Ytterby socken som annex mot att han höll gudstjänst även på slottet.

Vid mitten av 1700-talet användes kyrkan som garnisonskyrka, men övergavs då garnisonen flyttade från fästningen i slutet av 1790-talet. Vid detta tillfälle hölls en offentlig auktion på inventarier från slottskyrkan, där det bland annat nämns delar av predikstolen, tre bilder och elva bänkar.

När fästningen restaurerades på 1920 och 30-talet under ledning av den norske arkitekten G Fischer från Oslo, konserverade de resterande murresterna av slottskyrkan.