Stacks Image 272858

Simlinge kyrka

Simlinge omnämns i skrift i mitten av 1300-talet, men tegelkyrkan fanns här redan i slutet av 1100-talet eller möjligtvis i början av 1200-talet.
Enligt sägnen skall två äldre damer vara upphovet till kyrkan. Efter att den ena damen blivit hundbiten på väg till kyrkan i Södra Åby beslöt de att bygga en kyrka i Simlinge - säger legenden.

Det finns några inventarier bevarade från den första tiden. Jag återkommer strax till dessa.

Över ingången till kyrkan står det Oscar och årtalet 1852 med romerska siffror, och det anger det år då det lilla spetsiga säregna tornet ersatte en tidigare klockstapel. Alltså under Oscar I: s regeringstid. Också långhuset och koret genomgick då en ombyggnad, ritad av arkitekt Hans Jakob Strömberg i Lund, som senare kom att bli stadsarkitekt i Göteborg. Strömberg började i slutet av 1830-talet studera för arkitekt Carl Georg Brunius och ritade bland annat Akademiska föreningens hus i Lund, skånska Charlottenlunds slott och vid samma tid som han upprättade ritningarna över tillbyggnaden ritade han också Hanaskogs slott 1852-1854. Arkitekten ritade även senare Kville kyrka i Bohuslän, som är en av Sveriges största landsbygdskyrkor.

I övrigt är Simlinge kyrka märkligt oförändrad sedan 1400-talet, då interiören förändrades och det tidigare platta innertaket ersattes med korsvalv i koret och tre valv i långhuset.

Till kyrkan hör en romansk dopfunt från omkring år 1200, eller något tidigare. Dopfunten som har spår av oljefärg, flyttades till sin nuvarande plats på 1970-talet, efter att tidigare stått i korets nordvästra hörn. I funten ligger ett dopfat av mässing från 1600-talet..

Men två träskulpturer av ek, ett triumfkrucifix från 1200-talets senare del och en tronande madonna är deponerade på Lunds universitets historiska museum.

Predikstolen som är från 1623 skänktes till kyrkan av kyrkvärden Jöns Nilsson, som var innehavare till gården Simlinge 10. Predikstolen var ursprungligen en läktarpredikstol, placerad i kyrkans triumfbåge.

Jöns Nilsson ska enligt en äldre notering även vid samma tillfälle skänkt altaruppsatsen. Senare under försvensknings av Skåne under andra halvan av 1600-talet tillkom Carl XI:s namnchiffer på altaruppsatsens överstycke, men altaruppsatsen byggdes möjligen om på 1700-talet.
Kyrkans altartavla visar den första nattvarden.

Den mekaniska orgeln har sex stämmor och tillverkades 1972 av J. Künkels Orgelverkstad AB i Lund. Orgelfasaden ritades av arkitekt Eiler Græbe. Innan orgeln kom på plats användes ett harmonium, ett tangentinstrument av orgeltyp, som stod på läktaren.

I tornet hänger två klockor. Den lilla kyrkklockan av malm blev omgjuten 1803, och vi kan på klockan läsa att detta skedde i Malmö av Lars Olofsson, då Iustus von Bildstein var kyrkoherde.
Den stora kyrkklockan blev gjuten 1938 av M&E Olssons klockgjuteri i Ystad.

När man rev den gamla kyrkogårdsmuren fann man en väl bevarad kvarnsten från yngre stenåldern.