Stacks Image 300399

Hurva kyrka

Inom Eslövs kommungräns hittar vi 21 kyrkor. Några av dessa är byggda i slutet av 1800–talet medan flertalet av kyrkorna är ifrån tiden då Skåne var en del av Danmark. Så också Hurva kyrka.
Till kyrkan kan vi knyta två betydande personer inom Skånes kyrkobyggnadshistoria: Träsnidaren Johan Ullberg och domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius. Jag återkommer strax till dessa båda.

Den ursprungliga delen av Hurva kyrka är troligen från första halvan av 1200–talet, men som alla kyrkor förändrades även denna på 1400-talet, då kyrkan försågs med valv.

På 1670-talet hade kyrkan torn och vapenhus. Tornet verkar dock senare ha rivits och istället uppförde man en trästapel. År 1856 byggdes emellertid det nuvarande västtornet, där det hänger det nu två klockor. Den mindre, som är äldst, saknar inskription. Storklockan är rikt försedd med inskriptionen ”Soli deo Gloria in excelsis” eller i översättning ”Ära vareGud”, och blev gjuten i Malmö 1750 av Andreas Wetterholtz.
Tornet ritades av den mångsidige Carl Georg Brunius i Lund, som hade efterträtt Esaias Tegnér som professor i grekiska vid Lunds universitet. Han kunde också titulera sig filosofie magister samt adjunkt i romersk vältalighet och poesi. Som om inte det räckte var han även ledamot i Vitterhetsakademin samt kyrkoherde, förutom att han också var domkyrkoarkitekt och ledde renoveringen av ett stort antal kyrkor i Skåne.

Nu ska vi backa tiden till 1748. Då levererade träsnidaren Johan Ullberg, som också var gästgivare i Hurva, en predikstol till kyrkan. Detta var något som väckte diskussioner bland befolkningen som menade att en gästgivare inte var lämplig att tjäna kyrkan. Johan Ullberg var dock mycket efterfrågad som hantverkare och när myndigheterna senare anklagade honom för att vara så kallad bönhas, vilket innebar att han utövade sin verksamhet utan att vara ansluten till ett skrå, flyttade han raskt över sin träsnidarverksamhet till Finja i Västra Göinge där man inte var lika noggrann med reglerna. Johan Ullberg försåg sedan under ytterligare 30-talet år ett antal kyrkor i Skåne med bland annat altaruppsatser, predikstolar och dopfuntar.

Dopfunten i sandsten här i Hurva kyrka är dock från medeltiden. Men foten är tillkommen senare.

Altaruppsatsen är från 1630-tal – från övergången mellan renässans och barock och tillverkat av en tysk mästare.
I centrum ser vi Jesu instiftelseord, och ovantill finns en målning med Lammet med korsfanan.
Överst ses Kristian IV namnskiffer.

Det namnskiffer som hänger ovanför triumfbågen tar oss från 1600-talet hundra år fram i tiden och är över kung Fredrik I, gift med Ulrika Eleonora.

När den nuvarande orgeln installerades 1975, tillverkad av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund återanvände man den gamla orgelfasaden som byggdes 1912 till den föregående orgeln som tillverkades av Eskil Lundén i Göteborg.

Kyrkan äger också två värdefulla biblar. Den yngsta är Gustaf V:s kyrkobibel från 1917. Den andra är ett exemplar av Karl XII:s kyrkobibel från år 1703, Eller ”Biblia, Thet är All then Heliga Skrift På Swensko; Efter Konung CARL then Tolftes Befalning”, som den fullständiga titeln är. Det var en reviderad utgåva av den svenska bibelöversättningen från 1541, den så kallade Gustav Vasa-biblen, och var den officiella svenska kyrkobibeln fram till 1917, då Gustaf V:s kyrkobibel tog över. Exemplaret i Hurva kyrka av den sistnämnda har nummer 121 av en upplaga som trycktes i 200 exemplar.